Hm  jag kom och tänka på att det redan har gått 4 veckor sendan vi förlorade våran lilla ängel. Tänk vad tiden går fort. Det är dag jag helst vill glömma. Men det sitter som jutet i mitt bakhuvud hela tiden. 

Alltså ni som inte vet. För en månades fick jag missfall! Jag hade precis gått in i vecka 14 då det hända. Det kanske låter jätte fånigt men för oss var det inget missfall vilket som helst utan att det vårat första barn som dog. 

På sätt och vis var det väl bra att de hände i vecka 14 och inte längre fram så att jag hade fått föda fram ett dött eller ett sjukt barn som bara skulle få leva en kort stund. 

Det var en ganska jobbig tid där omkring jul eftersom att de var så pass nytt.. Men nu har vi bestömmt oss för att gå vidare och försöka igen... 

För mig kommer den lilla som aldrig fick se dagen ljus vara en ängel och hoppas att vi någon gånger kommer att ses igen!

/Erika