Det jag skrev igår i inlägget var egentligen inte till för att jag skulle få en massa sympatier men jag är glad ändå för att mina vänner finns. 

Jag ville bara skiva av mig och till viss berätta och då valde jag att göra det här i bloggen. 

Jag vill iaf inte att ni ska tycka synd om mig eller så. För att jag är inte den ända i hela världen som varit med om detta. Och de kommer att komma flera chanser för oss. Det vet jag men när de får framtiden visa. 

Nu har jag varit så där tjatig igen. 

Men tack iaf för att ni finns där ute alla fina månniskor! 

Ha en fortsatt trevlig kväll alla!  

/ Erika